Det är alltid det lilla som får mig på fall. Ett rufsigt hår, en varm famn, ett skratt som är lite skevt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0