Enkelt, svårt. Någon skillnad egentligen?

Det är sättet du rör dig och hur du håller andan just före du skrattar. Det är sättet du ler och sättet som du ser på mig när jag känner mig vilsen och blå. Det är så enkelt med dig, kom slår vi sönder alla klockor och låser, lägger oss nära, lämnar alla problem utanför. Det är sättet du rör mig och sättet du får det svåra att bli lätt. Det är sättet du sover och sättet som du vaknar och vänder dig nära. Det är sättet du fångar mitt dåliga humör och på något sätt gör allt bra. Det är sättet du fumlar, och sättet som du för din hand genom mitt hår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0